tisdag 21 december 2010

Insha'Allah

Han skakar på huvudet när jag pratar om profeter och orakel som förutspår framtiden, att jorden kommer att gå under den 21:a december år 2012. Han skrattar nästan lite åt mig när jag berättar om dokumentären jag såg.

-”Det finns ingen som kan veta exakt när jorden går under”, säger han.

Och här trodde jag att det var han som var religiös. Men jag tror ju inte riktigt på det, jag tycker bara det är intressant och roligt att diskutera. Även om jorden går under, vad spelar det för roll? Poängen med livet är ju ändå att leva här och nu. Gör du det så kan du ju göra allt du vill. Och det smartaste valet du har är ju att leva här och nu, om du kanske ska dö om ett år.

Realistiskt i mina ögon, men kanske pessimistiskt och hatiskt i era – så tycker jag att jorden faktiskt borde gå under. Vi har fått vår chans, och vi sumpade den. Jorden och alla dess väsen säger ju ifrån, är det ingen som märker det? Det råder klimathysteri, men jag tror att vi är för sent ute. Helt ärligt. Och alla dessa smutsiga affärer som pågår människor emellan - krig, hat.

-"Vad önskar du dig i julklapp Amadou?"

-"Fred."

-"Då kommer du ju bli ensam kvar på jorden."

Har inte alla historiska människor faktiskt haft rätt enda tills nu? Med allt dom förutspått? Jag tror att ”Gud” var för snål med att dela ut övernaturliga krafter. Fast han/hon trodde kanske att vi skulle vara tillräckligt smarta för att förstå. Men det var vi ju inte. Så nu är vi där vi är, och förtjänar det. Det är bara att gilla läget. Maya-folkets kalender TAR slut! Så är det bara. Kinesernas hexagram har en betydelse. Men datorerna kollapsade inte på 2000-talet. Tro vad ni vill. Utan tro - ingen gnista. Utan gnista - inget liv.

Jag kom i alla fall till insikt idag, efter detta prat om undergång osv – att jag har ju faktiskt en levande Buddha som jobbar vid min sida. Kanske det finns en poäng med alla visa ord jag lyssnar till om dagarna? Kanske finns det en poäng med att jag faktiskt hängde kvar här och blev blåst på mitt andra jobb? Hur som helst så har jag aldrig träffat en människa som ger mig så mycket energi och visdom, som vänder på alla dumheter och ser det ljusa i allt - som denna man. Åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. En helt ren själ och det största hjärtat som finns. Inte förrän idag så har jag förstått att jag inte alls har lärt mig någonting. All denna tid och allt detta arbete. Eller var det just det som belönade sig idag?

Tack Amadou, du kommer till paradiset, insha'Allah.

1 kommentar:

  1. åh jag sa det också för bara några dagar sen att jag hoppas att vi dör ut snart. Jag orkar inte höra eller se mer om hur dumma i huvudet vi är.

    SvaraRadera